Kära läsare, det här är det sista inlägget i den här bloggen. Framåt vårkanten tänker jag starta en helt ny trädgårdsblogg. Ni hittar mig förmodligen om ni googlar "trädgård, perenner, fjällkanten" eller något i den stilen, he he!
Hejdå!
fredag 18 februari 2011
måndag 14 februari 2011
Vårkänslor?
Vi är inne i en riktigt kall period nu igen. I natt var det -38,2 och tempen har legat under -30 hela dagen. Får se om vi får -40 nu i natt. Det gäller att hålla djuren riktigt mätta såna här dagar. Hästarna är otroligt obrydda av kylan, nyss hade de jordens busryck och sprang runt och lekte den klassiska hästleken "bita varandra i knäna", men jag ger dem ändå extra hö och lite extra kraftfoder.
På ICA i Jokkmokk hade de fått in pärlhyacinter och krokusar, så jag köpte några åt mormor, mamma och mig. Man blir så glad av de här söta små vårlökarna! Även om tempen ute inte direkt ger några vårkänslor, så gör ändå det allt starkare solskenet mycket för energin. Lite färska gröna blad på det, så kan jag nästan inbilla mig att det börjar våras!
söndag 13 februari 2011
Vägen hem
Att svänga in på vägen som leder mot nordväst och köra de tio milen hem, det är som att rena själen. Hjärnan hinner rensa bort intryck och funderingar från staden. För varje mil blir omgivningarna bara vackrare och mer rofyllda. Skulle aldrig i livet vilja bo närmare någon huvudort, är så tacksam för det här avståndet.
Tre mil kvar hem...
fredag 11 februari 2011
Väderomslag
I natt hade vi årets hittills lägsta temperatur med -37,2c, jädrar så kallt det var! Djuren fick extra mat under natten för att hålla värmen uppe. I morse svängde dock vädret fullständigt, varmluft kom blåsandes västifrån och temperaturen steg snabbt till -5c. Alltid lite chockerande för uteliggardjuren med såna väderomslag, småfåglarna började kvittra och flyga runt, hundarna i hundgården hoppade upp på sina kojtak och ylade och hästarna gjorde sin "förvånad-antilop-på-savannen"-imitation med huvudena på skaft och stora ögon.
Nu skiner solen och det känns riktigt vårigt i luften! Härligt! Jag ska ut och åka skidor, hoppas bara inte att mitt skidspår inte drevat igen fullständigt i blåsten...
Nu skiner solen och det känns riktigt vårigt i luften! Härligt! Jag ska ut och åka skidor, hoppas bara inte att mitt skidspår inte drevat igen fullständigt i blåsten...
onsdag 9 februari 2011
Sito "Houdini" Rambosson in action
Så kom dagen då den listige Sito lärde sig att öppna bakdörren. Suck. Lill-Girjat är i höglöpen och har fått flytta ut i hundgården. Killarna här inne är helt besatta av tanken på att få träffa henne. Sito hann öppna dörren två gånger idag innan jag fattade hur det gick till. Tjappe och Ramek var förstås väldigt tacksamma för att få komma ut och springa, men de verkar inte ha lärt sig tekniken av Sito. Själva anledningen till att Sito bor inomhus är att han har lärt sig att öppna haspen i hundgårdsdörren med tassen, genom ett litet hål, baklänges...
Trädgårdssida
För trädgårdsintresserade! Jag har lagt till en ny sida på den här bloggen, med en lista på härdiga perenner som jag kan rekommendera att odla här uppe i norr. Sidan heter Mina perenner och länk finns även här till höger på sidan.
Hundstund!
Här på bloggen har jag skrivit väldigt lite om hundspann och alla andra hundar än de som för tillfället bor inomhus. Tror att det är för att alla hundspannsbilder hamnar på TH:s dator, och att jag väntar på att han ska göra något fint inlägg av dem i sin egen blogg, vilket tyvärr aldrig händer, ha ha! Hundspannsintresset är främst TH:s och hundarna är alla hans, även om de är en del av mitt liv också. Nu fick jag några frågor om huskys som jag gärna svarar på! Och jag tror banne mig att jag ska gå till TH:s dator och låna några bilder...
Alaskan Huskies kan se väldigt olika ut, ofta korsas det in snabba jakhundsraser som ex. pointer, vorster eller setter för att få snabbare och mer framåt hundar. De hundarna är smalare och har tunnare päls. (Vår käre Tjappe är ett exempel på en sån korsning.) Vill man däremot ha hundar med tjockare päls och lite lugnare temperament så vill man inte ha fågelhundskorsningar. Då vill man hellre ha hundar som ser mer ut som Sito och Ramek här ovanför,eller Tjalmmo och Guvge här nedanför, med mer inblandning av Sibirien Husky...
Hundarna bor tre och tre i hundgårdar med varsin koja. Tikar och hanar bor oftast åtskiljda för att förhindra onödigt bråk. Det finns många fördomar om huskys, ex. att de skulle vara närmare släkt med vargar än andra hundar, men det är ju givetvis helt fel. Våra hundar är otroligt snälla, stabila i psyket och totalt underdåniga mot människor. De måste ju tåla att en turist ex. snubblar och ramlar rakt över dem utan att de gläfser till och skrämmer människan. Jag som är uppväxt med småettriga finnspetsar fick en riktig aha-upplevelse av att börja umgås med de här toksnälla huskysarna.
Vi har sexton hundar, det är lite väl mycket att köra i ett spann. I 100-milaklassen i Finnmarkslöpet startar deltagarna med fjortonspann. Ett spann med åtta hundar är lagom om man ska på lång tur. Ett litet fyr-eller femspann kan vara lagom för en nybörjare som ska följa med på en kort tur.
Sockar används på hundarna om man är rädd för att underlaget är hårt eller vasst. Exempelvis är det ofta nödvändigt med sockar på vårvinterns skare. Slarvar man med att använda sockar kan hundarna nöta sönder trampdynorna och börja blöda, och det är givetvis katastrof.
Ledarhunden är inte den hunden som är högst i rang i hundgården (vilket nästan alla tror), utan en hund som har hög arbetsmoral, är väldigt framåt och som lyssnar på vad föraren säger. Den måste kunna kommandon som höger, vänster, stå och gå fram. Den måste också ha psykisk styrka att vända hela spannet trots att de andra hundarna vill gå åt andra hållet.
På sommaren vilar draghundarna, då är det alldeles för varmt för att träna dem. Det måste vara kallare än +10C för att de ska kunna arbeta utan att bli överhettade. På höstkanten börjar man att träna dem inför vintern, då spänner man spannet framför en fyrhjuling och kör på skogsbilsvägar. Det är bra att grunda ordentligt med en bra höstträning så att hundarna är i form tills att snön kommer.
Ja, det finns ju förstås massor mer att berätta om draghundar, men jag hoppas att någon fråga kan ha fått sitt svar. Ska tillägga att det inte finns något bättre sätt att färdas på vintern med än med ett hundspann. Tyst, nära naturen, med alla dessa glada hundar som fina turkamrater. Hoppas att alla får chansen att uppleva det nån gång!
Vi har hundar av typen Alaskan Husky. Det är ingen ras utan bara en benämning för hundar av draghundstyp, och det är den allra vanligaste typen av draghundar. (Det finns inget sånt som en "renrasig Alaskan Husky", trots att det ibland finns folk som försöker sälja såna på Blocket, ha ha...) TH tävlar inte med hundarna utan han kör turistturer med dem.
Alaskan Huskies kan se väldigt olika ut, ofta korsas det in snabba jakhundsraser som ex. pointer, vorster eller setter för att få snabbare och mer framåt hundar. De hundarna är smalare och har tunnare päls. (Vår käre Tjappe är ett exempel på en sån korsning.) Vill man däremot ha hundar med tjockare päls och lite lugnare temperament så vill man inte ha fågelhundskorsningar. Då vill man hellre ha hundar som ser mer ut som Sito och Ramek här ovanför,eller Tjalmmo och Guvge här nedanför, med mer inblandning av Sibirien Husky...
Hundarna bor tre och tre i hundgårdar med varsin koja. Tikar och hanar bor oftast åtskiljda för att förhindra onödigt bråk. Det finns många fördomar om huskys, ex. att de skulle vara närmare släkt med vargar än andra hundar, men det är ju givetvis helt fel. Våra hundar är otroligt snälla, stabila i psyket och totalt underdåniga mot människor. De måste ju tåla att en turist ex. snubblar och ramlar rakt över dem utan att de gläfser till och skrämmer människan. Jag som är uppväxt med småettriga finnspetsar fick en riktig aha-upplevelse av att börja umgås med de här toksnälla huskysarna.
Vi har sexton hundar, det är lite väl mycket att köra i ett spann. I 100-milaklassen i Finnmarkslöpet startar deltagarna med fjortonspann. Ett spann med åtta hundar är lagom om man ska på lång tur. Ett litet fyr-eller femspann kan vara lagom för en nybörjare som ska följa med på en kort tur.
Sockar används på hundarna om man är rädd för att underlaget är hårt eller vasst. Exempelvis är det ofta nödvändigt med sockar på vårvinterns skare. Slarvar man med att använda sockar kan hundarna nöta sönder trampdynorna och börja blöda, och det är givetvis katastrof.
Ledarhunden är inte den hunden som är högst i rang i hundgården (vilket nästan alla tror), utan en hund som har hög arbetsmoral, är väldigt framåt och som lyssnar på vad föraren säger. Den måste kunna kommandon som höger, vänster, stå och gå fram. Den måste också ha psykisk styrka att vända hela spannet trots att de andra hundarna vill gå åt andra hållet.
På sommaren vilar draghundarna, då är det alldeles för varmt för att träna dem. Det måste vara kallare än +10C för att de ska kunna arbeta utan att bli överhettade. På höstkanten börjar man att träna dem inför vintern, då spänner man spannet framför en fyrhjuling och kör på skogsbilsvägar. Det är bra att grunda ordentligt med en bra höstträning så att hundarna är i form tills att snön kommer.
Ja, det finns ju förstås massor mer att berätta om draghundar, men jag hoppas att någon fråga kan ha fått sitt svar. Ska tillägga att det inte finns något bättre sätt att färdas på vintern med än med ett hundspann. Tyst, nära naturen, med alla dessa glada hundar som fina turkamrater. Hoppas att alla får chansen att uppleva det nån gång!
söndag 6 februari 2011
Trött gäng...
...här i huset ikväll. Jag efter marknadsvimmel och TH och hundarna efter tung turistkörning i nysnön. Nu ska vi bara ta det lugnt med rödingmiddag och en riktig tv-kväll med Solsidan på fyran följt av Sherlock och Big Love på ettan.
Lill-Girjat och Tjappe är helt utslagna...
fredag 4 februari 2011
Heja hejaaa
Alldeles nyss startade etapp tre av en extremsporttävling härifrån. Jag har varit där ute hela morgonen och varit nyfiken. Starten blev över tre timmar försenad idag! Idag ska de åka skidor halvvägs till Jokkmokk, ungefär fem mil. De har redan varit igång i två dagar med tuffa moment som vintercykling, snöskovandring och fjällbestigning och de ska gå i mål på vintermarknaden i Jokkmokk imorgon.
En cool skidåkande thailändska som bor i Jokkmokk är initiativtagare och tävlingsledare. Hon gav härligaste kommentaren till spektaklet efter starten, hi hi... Det viktigaste är att man har roligt, så sant som det är sagt!
TH ställer upp med att köra följeskoter med två kälkar fulla av första hjälpen och förnödenheter... Blir kul att höra hur det gått när han kommer hem ikväll!
tisdag 1 februari 2011
Dagarna går för fort
Vissa längtar till våren. Jag längtar bara tillbaks till november. November som på bilden. Nyfrusen sjö, ett enda skoterspår, stillhet. En av mina bästa tider på året, min frihetstid. Flera månader av lugn och ro framför mig. Nu är det bara EN ynka månad kvar tills jag har jobb och stress upp över öronen. Snälla februari - gå så sakta som du bara kan...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)