Dagen som försvann

Idag har jag varit i metropolen Jokkmokk. En "sväng" dit tar alltid så gott som hela dagen, så det är inte underligt att man drar sig för att fara ibland. Speciellt såna här soliga vackra höstdagar som idag, när jag kanske helst hade gjort nånting åt det här hållet...

Äntligen en tur till högre höjder

Idag gick jag och mamma upp på Kassavare, och hade en himla härlig dag. 

 Vi tar en liten genväg upp på fjället, det är brant, men tar bara en timme att komma upp på kalfjället. 

 Fin vy över markerna söderut, snart åker jag skidor där...

 Överallt längs hela vår vandring hade björnen varit...

Det kom ett regnväder dragande västifrån, men det hann aldrig ikapp oss!

Målet för dagen: Bänka Njunnje, östligaste punkten på fjället Kassavare. Stenröset på toppen står stadigt och överblickar hela dalen, man ser det ända hemifrån. Varken jag eller mamma hade gått dit förut, så idag var det en riktig liten högtidsstund när vi äntligen fick komma dit och lägga varsin sten på toppen på röset!

Vi fick för oss att vi skulle göra en videoblogg till Årrenjarka-bloggen, och det här är det bästa vi lyckades få till! Hahaha, gud vad vi har skrattat åt den...

Innan allt fryser till is

Trots att det är oktober, och trots att det bara var två grader varmt idag, så kändes det som att det var den sista lilla glimten av sommaren som vi upplevde idag, i det svagt, svagt värmande solskenet på stranden i Björnviken.

En liten videoblogg, hehe. 

Heja hejaaa

Alldeles nyss startade etapp tre av en extremsporttävling härifrån. Jag har varit där ute hela morgonen och varit nyfiken. Starten blev över tre timmar försenad idag! Idag ska de åka skidor halvvägs till Jokkmokk, ungefär fem mil. De har redan varit igång i två dagar med tuffa moment som vintercykling, snöskovandring och fjällbestigning och de ska gå i mål på vintermarknaden i Jokkmokk imorgon.

En cool skidåkande thailändska som bor i Jokkmokk är initiativtagare och tävlingsledare. Hon gav härligaste kommentaren till spektaklet efter starten, hi hi... Det viktigaste är att man har roligt, så sant som det är sagt!

TH ställer upp med att köra följeskoter med två kälkar fulla av första hjälpen och förnödenheter... Blir kul att höra hur det gått när han kommer hem ikväll!

Sömnigt och snurrigt

Jobbade på en liten konferens vi hade här för ett par dagar sen, och nån gäst måste ha smittat mig med nån lömsk sömn- och huvudvärkssjuka för jag har varit helt däckad det senaste dygnet. Ute är det snöfall och gråväder. Uppe i hundgården har vi en löptik som ställer till med en massa oroligheter, en av unghundarna (Ramek) har vi fått ta in för att han blivit helt snurrig, ylar massor och äter dåligt. Det där med fortplantningsdrifterna verkar vara värre för vissa hanar än för andra...

Bara lite svammel med hundarna. Ramek tycker att kameran är en himla konstig grej...

Videoblogg från Saggatbredden

Trollterapi

Ska erkänna ännu en lite pinsam grej (för oooh, det är ju bara så skönt att lätta hjärtat här i bloggen, he he). Här kommer det: jag är rädd för troll. Än i denna dag, i denna ålder, efter alla kvällar och nätter jag spenderat i skogen så är jag fortfarande det. Det började när jag var liten och jag läste Tomteboken ("Gnomes" på engelska). Där var det såna hiskeliga bilder på hemska troll som jagade de små tomtarna. Speciellt en bild där det är vinter och skymning i skogen, och de mörka fula trollen kommer farande som rovdjur efter de små tomtarna, huuu... De där trollbilderna var det hemskaste jag visste, det var så verklighetstrogna. Men ändå läste jag den där boken om och om igen, och studerade bilderna med skräckblandad förtjusning. För mig var det mer en faktabok än en sagobok...

Så här ser de ut, min stora skräck, gaaaah!

Än idag kan jag alltså plötsligt bli jagad av troll i skogen, speciellt när det är vinter och skymning. Tycker att jag har något i hasorna, hör lufsanden i snön. Hör flåsanden som varken är mina eller min hunds. Jag törs aldrig kolla över axeln utan kör bara fortare. Minns en gång i fjol när jag på allvar trodde att det var kört. Jag åkte skidor i skymningen och kom just ut på en myr i skogen, när jag plötsligt hörde ljudet av trummor som närmade sig. Trolltrummor, var min första tanke (seriöst, jag är nog ganska galen ändå). Mitt hjärta stannade nästan. NU KOMMER DEM, tänkte jag. Men så kom ljudet av en elgitarr, och då försvann trollkänslan. Jag hade glömt att jag ställt om ringsignalen på min mobiltelefon till Run to the hills med Iron Maiden... har väl aldrig blivit lika lättad som då...

Stannade idag på en myr där jag brukar bli jagad av troll, för att försöka lugna ner mig lite. Det gick väl sådär, jag låter rätt så skrämd på rösten, hehe! Och batterierna tog tyvärr slut efter bara några sekunder.

Sista dagen i november

Fick just telefon från ma & pa som är på väg hem från Jokkmokk, de hade fått köra av vägen för en älg. Det hade varit otroligt nära en smäll men allt hade gått bra. Bärgningsbilen hade kommit och dragit upp dem. Puh så obehagligt, nu börjar den här tiden då man får riskera livet för att fara och handla...

På tur med alla byns "hushundar", Tjappe, Lill-Girjat, Sito, Pass och Freja (Freja springer som en tok för att hålla koll på Tjappe). Jag håller på att träna in fina Sito som skidåkarhund. Han är så duktig! TH följde med till fots som fotograf och hundtämjare, han får tyvärr inte uppleva det här fantastiska skidföret för hans nya skidskor har inte kommit ännu. Men åh, det är som att åka i strösocker!

 Försökte få alla hundar på en bild!

Första turen till Änamusjaure

Åh, det gick så himla bra att åka idag. Föret var perfekt. Det är ännu så lite snö på isarna att det går att åka överallt, precis som sent på våren när man åker på skaren. -25c och vacker solnedgång över fjällen i söder när vi for iväg, när vi kom hem var det halvmörkt. Men det märker man ju inte förrens man kommer in i lampljuset. Tjappe var pigg och glad, nu har han vilat i över en vecka sen han hade ont i benen.

Kring de nyfrusna sjöarna tyngs träden av rimfrost.

Det sista dagsljuset försvinner.

Kall promenad, heta känslor

Himmelriket för mig

Ååååh, vad jag längtar till det här. 

Transkript av replikerna i filmen, hehe: 

Jag: Hallooo! 

TH: Hallå!

Jag: Hello! Går det bra?

TH: Ja, bortsett från att jag må stoppe och vente hele tia.

Jag: Jajaja...

TH: humhum kall på beina da... (?)

Jag: Kör då! (...) Dustte är så stark! Wohoo! 

Summering av sommaren och odlingen

Sommaren 2010, då hade vi frostnätter i juni, juli och augusti. Juni var kall som en majmånad och det blåste så hårt att vi inte hade en enda mygga förrens i början av juli. Björkarna började gulna redan i mitten av augusti och blåbären hann knappt mogna före frosten. Hjortron fanns det nästan inga i denna dal och potatisen är än så länge jätteliten. Jag säger bara, SYND att man inte kan äta liljelökar och dylikt, för är det något som trots allt har frodats denna blöta kalla sommar så är det perennerna i min sandjordsrabatt!

Och varsågod, ännu en av mina proffsiga trädgårdsfilmer!

Min morbrors flygande båt

Fin flygfilm, Årrenjarka från ovan :)

Veckorapport från trädgården

Inte direkt någon sommarkänsla, trots att perennerna kämpar på och växer i kylan och blåsten. Inatt var det -0,9c enligt min termometer. Inte för att det bekommer perennerna vid det här laget, så härdade som de har blivit av den här månadens bitande vindar.

Min ett år gamla perennrabatt är anlagd i så gott som enbart sandjord, och endast gödslad med gräsklipp. Fungerar fantastiskt bra! Kortfattat kan jag säga att fördelarna är: 1. Varmare, mer väldränerad jord -växterna övervintrar säkrare. 2. Växternas rotsystem utvecklas snabbare - växterna sprider sig snabbare.

TH ska bidra till jordgubbshörnan med 20 plantor har han sagt, får se vad han kommer hem med till helgen. Han får då majoritet i jordgubbsodlingen och bestämmanderätt över självplocket. Ha ha ha!

Mellan raderna av grönsakssådder ligger nytt gräsklipp.

En liten gul och en ännu mindre grå

Skälla tjädrar och ställa älgar? Ja kanske en vacker dag. Men än så länge är det skojigast att jaga boll och bita varandra i tårna!

Blåsigt

Sunshine

Det snör, det snör, tiddelibom... Idag igen! Inte så dumt med snö i och för sig, vi vill ju ha en lång vårvintersäsong, men jag saknar ju SOLEN! I förrgår var en underbar solskensdag, jag och damerna gick på långpromenad. Årets solglasögonspremiär, jihoo! Nääästan så att näsan fick sig en liten bränna också. UNDERBART!!!

Borta med vinden

Jag blir alltid så trött när det blåser, idag är en sån dag. Det är som att energin blåser bort med vindarna. Åkte trots allt en tur med Vindarnas Son, also known as Tjappe, i solnedgången. Tror jag måste spendera resten av aftonen på soffan, ska försöka läsa en bok och INTE se på Top Gear, mitt favoritprogram, he he. Är fullständigt ointresserad av bilar och motorer men kan sitta som förhäxad framför det programmet, tycker att det är en genial produktion!

På tur med min egen räsermotor.

Videoblogging från Saggatbredden

Hundfilms-blooper nr. 578...

Det är så isigt på sjön nu att jag inte törs åka där, är livrädd för att slinta och stuka knäet, vilket jag tyvärr kan göra då jag är född med knäfel (har haft samma knäkirurg som Zlatan, men det är ändå inte helt hundra). En välmenande människa (min morbror) har dragit upp ett skidspår i skogen men där finns det ju NERFÖRSBACKAR som jag också är så rädd för. Så jag står och plogar mig nerför alla små gupp och skriker ROOOLIIG ROOOOLIIG till Tjappe, som mellan varven blir superless och inte ens ids gå framför mig...

Vi tappade dock kontrollen på en sträcka och kom upp i en sådan hiskelig hastighet att en vurpa i en korsning inte gick att undvika!