Det är så isigt på sjön nu att jag inte törs åka där, är livrädd för att slinta och stuka knäet, vilket jag tyvärr kan göra då jag är född med knäfel (har haft samma knäkirurg som Zlatan, men det är ändå inte helt hundra). En välmenande människa (min morbror) har dragit upp ett skidspår i skogen men där finns det ju NERFÖRSBACKAR som jag också är så rädd för. Så jag står och plogar mig nerför alla små gupp och skriker ROOOLIIG ROOOOLIIG till Tjappe, som mellan varven blir superless och inte ens ids gå framför mig...
Vi tappade dock kontrollen på en sträcka och kom upp i en sådan hiskelig hastighet att en vurpa i en korsning inte gick att undvika!

