Instagram & Workaway

Här händer det tyvärr inte så mycket, beklagar för det! Problemet är delvis att Tor-Henrik har köpt mig en iPhone, jag är inne på tredje veckan i smartphonevärlden nu, så jag är för tillfället helt insnöad på Instagram. Om ni undrar vad som händer i fjällkanten så får ni gärna följa mig där, jag heter magdalenambg.

Här är i alla fall ett helt o-Instagrammat ögonblick från i torsdags. Jag och vår irländska workawayare Sophie gick en tur över närmsta fjället Kassavare, det var superhärligt! Workaway är en ny grej för oss, jag och Tor-Henrik har alltså bestämt oss för att börja ta emot volontärer som jobbar ett par timmar varje dag i utbyte mot mat, logi, kulturellt utbyte och upplevelser som förhoppningsvis blir minnen för livet! Jag är så glad att vi har börjat med det här för det är verkligen ett fantastiskt koncept! Spana in workaway.info, men jag varnar för att man blir väldigt sugen på att bryta upp från sitt vanliga liv för och bara resa runt i världen för att bo på spännande ställen och jobba med alla möjliga häftiga grejer!

Från vårvinter till sommar!

Puh, här växlar årstiderna i en rasande fart, från vinterföre till rena tropiken på ett par veckor! Det är 23 grader i skuggan här just nu och det har varit varmt i minst en vecka, har aldrig varit med om en sån här tidig värmebölja! Det är i vart fall för varmt att vara ute och jobba just nu, så jag sitter här inne med fötterna på kalla stengolvet och en utslagen hund bakom mig.

Här är lite bilder från en promenad som vi gick igår med våra superfina valpar, de är typ sex månader gamla nu och håller på att upptäcka den spännande världen som tinade fram under snön! Igår gick vi med dem till Björnviken, en fin stenstrand vid sjön, de älskade verkligen att plumsa runt i vattnet!

Full fart på det här gänget kan jag lova!

 Två systrar i full galopp över den vårbleka myren, de tyckte det var jätteroligt när myrvattnet plaskade under fötterna på dem!

Valparna är så himla fina att gå i skogen med, de håller sig alltid alldeles runt ikring oss! 

Vilopaus vid härden! Viktigt att kunna lägga sig ned och slappna av när det är rast, de här småttisarna har redan fattat poängen!

Hemma efter härlig fjälltur

Jag och Tor-Henrik har just kommit hem efter ett härligt dygn i fjälls, vi har varit och hälsat på våra kompisar som har en stuga vid en vacker fjällsjö som heter Sitojaure. Det var ganska mycket snö kvar men det var VARMT och det smälter mer och mer varje dag, så jag tror att det här var den sista fjällturen för den här våren!

Den vackra vägen dit.

Stekande solsken på altanen idag, termometern visade +24 grader! Det var ett otroligt fågelliv här, med massor av vårgalna ripor som skrattade bakom knuten, måsar som skränade över sjön och en massa svansång. Vårkänslor till max ute i naturen just nu!

På väg hem, lite motvilligt att lämna vinterföret uppe i fjälls!

Den årliga pinnplockningsturen

Idag har vi varit uppe på fjällen norr om byn och plockat ner skoterledsstakningarna, för nu är vårvintersäsongen verkligen slut! Väl uppe i fjälls är det mycket snö och säkra isar, det är att ta sig upp dit som kan vara lite knixigt. Vi fick ta skotrarna i traktorskopan första lilla biten, för att inte behöva köra på barmark. Men wow vilken dag det var!

Ett glatt gäng som kan pusta ut efter ett par intensiva månader! 

Vad är väl en tur till fjälls utan rökt renkött? Mycket feta ska det vara! 

För att inte tala om riktigt kokkaffe! 

Ännu en hård dag på jobbet för min far! Tor-Henrik skjutsar stockholmskan, hon var fascinerad av Kablas vita vidder!

En riptupp och en hona, de satt så snällt på en sten och myste.

Riporna är nog inte så brydda i utsikten, men jag tycker då att topparna i Sarek är otroligt ståtliga. 

 Och stockholmskan, ja hon blev helt däckad av alla vyer!

 På väg hem på eftermiddagen har föret hunnit värmas upp ordentligt och snön på sidan av skoterleden är bara som en mjuk isgröt, man sjunker rätt i botten. Jag sitter och filosoferar lite för mycket när jag kör så jag kör "i diket" TVÅ gånger, ha ha! Tor-Henrik får komma och hjälpa mig upp. Andra gången körde han ochs fast när han skulle komma och hjälpa mig, haha, ja det är ju roligt såhär i efterhand! ;)

Eftersäsongs-tur i trollskogarna

Nu börjar energin och inspirationen så sakteliga att återvända efter ännu en intensiv vårvintersäsong med massor av jobb, långa dagar och sena kvällar, puuh. Men vi klarade det i år igen! Har varit ledig en vecka nu  och inte gjort så mycket annat än att ta hand om det försummade hemmet, pyssla med djuren och farit på några fina turer ut i de närmaste omgivningarna.

Kom hem från en fin tur med hundarna igår kväll. På något av det sista slädföret for vi ut på en övernattningstur till en vacker gammal gård som ligger i väglöst land vid en sjö drygt en mil hemifrån. Det var så kul att få möjligheten att övernatta där och vi hade det hur mysigt som helst!

En dag ute i friheten

Äntligen en ledig dag efter ett par snurriga veckor! Turistsäsongen har dragit igång på allvar med massor av jobb för min familj, och så har jag varit iväg till Berlin på en enormt stor turismmässa mitt i allt. 

Mässan var väldigt intressant och givande, och kul hade vi till råga på allt! Nu kan jag ju även förstå varför tyskarna lägger så mycket pengar på resor, herregud så dystert och grått de har det, Berlin såg ut som en perfekt location för typ en zombie-skräckfilm! Nej, då var det en fröjd att köra hem från Kallax på ensliga vintervägar i -30 under ett helt vanvettigt norrsken. Det är vår orörda natur här uppe som är vår stora rikedom, tänk om alla förstod det...

Har haft en superfin dag med både ridtur och hundtur i strålande väder. På morgonen for jag och min säsongskollega Michaela ut på en promenad med hästarna. Det var första dagen i år som jag rent utav blev lite solbränd!

 Kan ju inte motstå att rida! Michaela har varit i en ridolycka på NZ i vinter så mitt hemliga mål är att få henne upp på hästryggen innan säsongen är slut. När hon har sprungit bakom mig och hästarna nog många kilometer så kommer hon nog att hoppa upp frivilligt. :)

På eftermiddagen for jag ut och rastade de två löptikarna Aska och Staika som Tor-Henrik lämnat hemma, han är på en veckotur i fjälls med resten av gänget. Fint i solnedgången och helt lagom fort gick det. :)

Ta farväl av vintern

Snart lämnar vi vintern bakom oss och går in i den årstid som vi kallar för "vårvinter". Solen stiger högre och högre på himlen och dagarna blir längre. Tempen sjunker inte längre lika lågt som under midvintern och det är fler och fler turister och sportstugeägare i farten. Alltid lite vemodigt tycker jag, som älskar den fridfulla, magiska midvintern. För mig innebär vårvintern mycket jobb och mindre tid för egna turer. Så nu är det bara att göra det mesta av alla lediga dagar som återstår!

 Idag var en otroligt vacker, solig och kall dag. Vi var ute och körde träningsrunda med hundarna. Tor-Henrik tränade ledarhundarna att köra "freestyle" över sjön utan spår, träna på att svänga höger och vänster alltså!

Stanna och byta till nya ledarhundar så att fler får chansen att träna hjärnan lite!

 Passa på att posa lite när tillfälle ges, ha ha...

 Wihooo, perfekt före även i lössnön!

 Måste bara lägga upp den här bilden, jag tog den ju ändå med livet som insats! Nja kanske inte riktigt då, men i full fart i nedförsbacke med en hand på styret, en fot på bromsen och så viftandes med kameran lite slumpmässigt framför mig, ha ha...

Kan man ha det så mycket bättre? Superpigga hundar som går som spjut över sjöarna.

 Solen gick ner även den här dagen, här har vi rosa Kvikkjokksfjäll framför oss.

Tempen droppade snabbt efter solnedgången. På den här sjön drack vi en kopp te och hundarna åt en kycklingkorv och sen körde vi hem i full fart. Nu är det -28 grader ute, härligt att vintern dröjer sig kvar en stund till!

Tack för idag, nu ska jag gå och lägga på lite ved i kaminen och dricka lite mer Earl Gray...

Långsam morgon

Tar en luuuugn søndagsmorgon efter flera dagars jobbande, städande och packande upp och ner från turer. Kaffe, kaffeost och en otroligt intressant och välskriven bok om den största arkeologiska undersökningen någonsin i Sverige, den som gjordes när E4:an norr om Uppsala drogs om. Försvunnen värld av Maja Hagerman heter den, rekommenderas verkligen! Ska ut och köra hundarna senare, i bästa fall får vi väl se solnedgången, sen blir det på med den kära pannlampan...

En solnedgång i förra veckan. Egentligen är det här min favorittid på dygnet, solnedgång och skymning med alla vackra färger. Så jag ska inte klaga!

Tor-Henrik och våra två fina hundgubbar Bavgges och Dustte.

Köksträdgården levererar

Såhär fin är grönkålen och svartkålen som jag gräver upp under det metertjocka snötäcket ute i trädgården! Helt otroligt egentligen! Vi har ju haft -38,9 grader som kallast i vinter, säsongsrekord i landet faktiskt. Men det är tydligen inget som bekymrar grönkålen, så länge snön är nog tjock!

Det här kålknippet hamnade i en paj med potatis, palsternackor, lök och en massa parmesanost. Jättejättegott om jag får säga det själv! Speciellt med ett glas vitt förstås hihi...

Puppy love

Ensam hemma med valparna just nu, TH är på tredagstur i fjälls med ett schweiziskt par och alla hundar. Alla hjärtans dag har vi aldrig firat här men jag misstänker att det utländska paret har nåt planerat, blir intressant att höra om romantiken flödat i fjälls idag, hihi...

Ojoj måste springa ner och fota en helikopterhämtning av några av våra gäster som jag lovat, hoppas det blir nån bra bild! Har varit så dålig på att fota den senaste tiden, tror jag fått något fel på ögonen eller nåt... hmm, eller så klarar jag inte att koncentrera mig tillräckligt. Skärpning fröken...

Flängiga dagar

Puuuh vilken snurrig vecka vi har haft med jobb på marknaden i Jokkmokk, körande hit och dit med alla hundar på släp, valpar som fått flytta från den ena farstun till den andra, trevliga vänner på besök, hem till Å igen och rätt på nya jobb och turer! Imorgon far Tor-Henrik på en tredagarstur med alla hundar och två gäster och jag blir ensam hemma med "barnen". Ett heltidsjobb kan jag lova!

De är sötast när de sover... ;)

Drömmar och fantasier...

De senaste dagarna har vi suttit massor framför datorn och följt med utvecklingen i draghundstävlingen Femundlöpet, eftersom vi har vänner som var med där. Tänk så otroligt vad dessa huskies är kapabla att klara av, tävlingar på 40, 50, 60, 100 mil! Jag tycker ju att våra egna hundar är heeelt otroliga som kan springa 4-5 mil på en dag, längre än så har jag då aldrig kört med dem. Men tävlingshundar är ju helt extremt vältränade. Det är så sjukt häftigt tycker jag! Nästan så att det börjar väckas en liten fantasi där i bakhuvudet, att det vore kul att testa att träna upp hundarna i tävlingsform nån gång, och vara med på tävling... Hohooo...

Bild från vår fyramilarunda häromveckan!

Nej nu måste jag sluta tänka och gå och sova, imorgon bär det av till marknaden i Jokkmokk med alla hundar på släp! Blir kul att se lite folk igen!

Slädterapi

Lördagsmys kan också vara att stå på slädmedarna och filosofera i pannlampans sken. Så skönt att bara låta alla tankar snurra fritt, tills de bara snurrar långsammare och lååångsammare... till slut är det inte så många tankar kvar, och det är då jag börjar småsjunga små visor för hundarna istället. Inbillar mig att de lyssnar och tycker att det är småtrevligt. Eller så tycker de bara att jag är lite knasig!

Småsuddig bild från kvällsskogen...

En enda lång vinter

De senaste åren har vi haft ovanligt kalla somrar, och långa, kalla och snötyngda vintrar. Jag har heller inte varit till något varmt land på mer än sex år. Ja, det är så länge sedan jag fick känna på någon ihållande värme, så jag har tappat den längtan, jag har glömt vad det är. Jag har anpassat mig till vintern fullständigt, jag vill bara ha kallare och kallare, dagar som idag med -10 känns bara fjantiga.

Jädrar vad jag önskar att jag kunde få byta bort någon annan månad mot en extra januari, min bästa månad på hela året... Lugna, fridfulla, gnistrande vackra januari med alla fantastiska pastellfärger och ljusfenomen. Tack för i år, januari!

Jo förresten, glömde ju att berätta att vi fått barn! ;)

Bloggen återuppstår!

Jag vet inte riktigt vad som hände med bloggandet, en vecka utan inlägg blev två, en månad blev flera. Ju mindre man bloggar desto mindre tänker man på det också. Men här är jag igen! Eran egen rapportör från fjällkanten. Jag kommer att blogga om mycket vinter och turer här framöver. Välkomna att följa med!