Det var mer romantik i yrket förr, när de äkta kvicksilvertermometrarna var kvar ute i väderburarna och vi hade en äkta barograf med bläcksitft som stod och snurrade i en glaslåda på skrivbordet, vi räknade ut värden med miniräknare och knappade iväg koderna på en märklig tegelstensformad modem-mackapär som troligen var ganska avancerad på sin tid... Suck, nostalgi, hehe! Nu har nästan allt blivit digitaliserat. Termometrar inomhus och en självtänkande dator, vilket fusk! Men de mest intressanta delarna av observationerna, molnen och vädret, rapporterar vi precis som förr.
Det mest krävande är dock att ta hand om föräldrarnas hund Freja, hon är ganska speciell. "Freja är ingen hund", som pappa brukar säga. Man får inte nonchalera Freja (typ inte orka klia henne när hon håller på att somna), för då blir hon sur, öppnar dörren och går ut och sitter på gården och tjurar. Nej, det är ett duttande och daltande för att få henne att trivas och komma till ro, suck! Min taktik är att trötta ut henne genom att ha henne att följa med precis överallt, och det funkar, på nätterna ligger hon och snarkar så hårt nedanför min säng så jag knappt kan somna själv, ha ha...
Hahaha lille freja! Fikk nesten en smiletåre i øyet, hun er jo rar da - både på norsk og svensk! ;) gøy å høre om jobben din også, det er ganske eksotisk ja!
SvaraRaderaHege
Hehe jo hon är ju väldigt söt och kärleksfull också, absolut inte bara jobbig och bortskämd ;)
SvaraRadera