måndag 2 februari 2009

Det språkliga förfallet!

Suck. Varför får man svårare att lära sig saker ju äldre man blir? Eller är det bara jag som har problem? Det är skrämmande. Ska jag lära mig något idag så är det endast långvarig innötning som fungerar. När jag var liten läste och skrev jag fruktansvärt mycket. Jo, fruktansvärt mycket! Slutade dessvärre när jag var ca 16-17 år, och nu har jag tappat bort mitt uttryck, förlorat fantasin, ordförrådet har sinat. Men jag tänker- jäklar anakka- kämpa och slita med skrivandet tills jag hittar tillbaks igen!

Samma sak är det med språkinlärningen. Ångrar SÅ att jag inte tog franskan på högstadiet och gymnasiet på mer allvar! Det hade ju varit så otroligt bra att kunna, varför fattade jag inte det? Läste franska i sex år och det enda jag kommer ihåg är typ "Sur le pont d'Avignon, on y danse, on y danse" Nä fasen, till och med den sången har jag glömt!

Norska är ju ett språk som jag lever med i vardagen, haha, så det kan jag! Även om jag får läsa varje sida två gånger i norska böcker för att få med mig allt... Och så nordsamiskan som också finns här i huset, den är för mig ett mysterium, önskar att jag hade fått börja med den en sådär 10-20 år tidigare! Jag tål inte att inte förstå vad TH säger ibland, det gör mig helt galen! Så jag kämpar och sliter med ordböcker och Gulahalan, det tar sig väl, men det går hemskt långsamt.

Lulesamiska var vardagsspråket här i Årrenjarka, och i andra små nybyggarbyar här i trakterna (så vitt jag vet talade de i alla fall även samiska i Peuraure), fram till min morfars generation. Då morfars mamma kom från Tornedalen och inte talade samiska så blev det att barnen inte lärde sig. Då började det väl även närma sig de tider då det inte var fint att tala samiska. Det gamla icke-samiska men likaväl samiskspråkiga arvet är alltså något som har gått förlorat, och det känns fattigt! Till och med vår gamla Kvikkjokks-dialekt är utrotad, när mamma började skolan i Jokkmokk fick hon gå marsch pannkaka till talpedagogen och lära sig att arrrtikuleerrra. Så dumt!

Nä, nu ska jag fara och nöta på skidorna. Dagens låt: Måndagsbarn.

3 kommentarer:

  1. Åh jag vet det är precis så, känns som att man bara blir trögare och trögare för var dag som går. Men vem vet det kanske finns hopp för oss också!Jag tycker du är superbra på språk, du lär dig ju jättefort :D

    SvaraRadera
  2. Fia, ska vi inte fara på språkresa till Paris snart? :D

    SvaraRadera
  3. JaJaJa! Jag vill absolut! :D

    SvaraRadera