På grund av den ovanligt kalla sommaren här så har blomningen blivit förskjuten flera veckor. Tur att september blev relativt mild så att allt hann slå ut ändå. Det är först nu som vi har haft några riktiga frostnätter med cirka fem minus. (Perennerna är fullständigt oberörda av fem minus, så härdade som de blivit av denna isande sommar.) Just nu är slingerstormhatten som finast, fullständigt översållad av hundratals vinröda blommor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar