onsdag 26 januari 2011

Frö-magi!

Har just suttit och gjort något väldigt vårigt: beställt lite frön! Det är ju nästan som att beställa VÅR, så himla härligt. Och just när jag sänt iväg beställningen, så immar fönsterrutorna igen av mild luft som plötsligt kommer blåsandes. Nu blåser det och yr snö här på gården, och temperaturen har stigit med nästan 15 grader på bara några minuter! Beställningen gick fram, med andra ord!

I sommar har jag tänkt pröva odla chilifrukter. Jag använder massor av chili i maten och det är ju inte billigt med färska chilifrukter direkt, och svårt att hitta torkade chiliflakes av bra kvalitet, så jag tror att det är en himla smart grej att odla dem själv. Beställde en sort som heter "Chili De Cayenne", från Suttons Seeds.


Så har jag tänkt göra en stor plantering av riddarsporrar i blandade färger någonstans på gården. Jag älskar riddarsporrar för att de är så härdiga och snabbväxande, och finns i många olika färger. Vill ha en hel liten äng av riddarsporrar, så att jag kan gå och plocka stora buketter! Köpte en mix av olika sorter som heter "Delight", från Suttons Seeds. Har beställt en riddarsporre-sort från Suttons Seeds tidigare och är himla nöjd med dem, så jag testar samma märke igen.

4 kommentarer:

  1. Hej - nu är det jag igen....:) Har roat mig med att kolla igenom alla inläggen ang.hundar (är sjukskriven och har all tid i världen) - väldigt intressant läsning - men nu undrar jag: vad hände med valpen lillråttan - är det lillgirjat?? Eller vad hände med den? Den klarade väl sig??
    Kram/Lisa

    SvaraRadera
  2. Hej Lisa! Jo i en av kullarna som vi fick för snart två år sedan så var det en valp som var utvecklingsstörd. Ja, det fattade vi ju inte riktigt från början (hade aldrig hört talas om utvecklingsstörning hos hundar), så vi tänkte att den växer säkert ikapp. Men det blev mer och mer uppenbart att den inte var frisk. Den var bara hälften så stor som de andra valparna, hade utstående ögon och krumma små ben. Den verkade dessutom vara döv eller blind, för den ramlade alltid över trösklar och förstod inte "hundspråk" för fem öre, behövde hjälp med att äta osv. Den levde helt i sin egen lilla värld, men den verkade alltid glad! När den kom upp i 3-4 veckors ålder började de andra valparna att mobba den, så då fick den fara till hundhimlen. Ett självklart beslut, men ändå trist, för alla människor var så kära i den där lilla valpen som var så konstig och söt och glad i alla lägen! Men det var uppenbart att den aldrig skulle kunna få ett normalt liv. Snyft!

    SvaraRadera
  3. Tack för att du berättade. Det är alltid ett jobbigt beslut att ta - att ta bort en hund, men ändå något som följer med att vara hundägare. Fick själv vara med om det för några år sedan när min hund fick diskbrock och inte kunde hjälpas. Det är sånt som händer tyvärr.
    Ha en fortsatt bra dag!!!

    SvaraRadera
  4. Ja de svåra stunderna är priset man får betala för att leva med dessa underbara varelser! Ha det bra Lisa!

    SvaraRadera