I-rony

Jag har en extremt retsam infektion i hjärnan.

Bokomani

Jag är så glad att jag kan läsa böcker i normal hastighet igen, sedan jag började äta rosenrot! Men hjälp! Så många böcker det finns att läsa! Igår fick jag två nya böcker av mamma.

Dödgrävarens dotter av JC Oates och Sommarljus av Jón Kalman Stefánsson. Vill börja läsa dem båda två på en gång! Men, jag har ju tre böcker (Malmsten, Gaup, Lundell) som jag inte läst ut ännu, måste göra det först. Från Bokia ska jag dessutom beställa Tjuven av Göran Tunström och en diktsamling av Bo Bergman. Det är så skönt att läsa! Medicin för hjärnan. I fjol och året dessförinnan har jag bara läst en handfull böcker, så jag har en hel del att ta igen!

Mina nya krokuskompisar!

Nu, skidåkning. Igår åkte vi över en mil men det bara svischade förbi, föret var så bra! För bra, egentligen, har inte den minsta träningsvärk idag. Hoppas det är lite kärvare idag, annars får vi väl ta och åka en riktigt lång tur så att det blir någon effekt...

Heartwarming

Fick en kopp te hos frisören igår, där jag satt med huvudet konstnärligt pyntat med folie och blålila smet och väntade på att magin skulle verka, eller att jag eventuellt skulle börja motta intergalaktiska signaler. Det märkliga var att även denna tekopp hade magiska egenskaper. Före jag drack den hade jag ont i huvet, ont i halsen, ont i hela kroppen. Men det försvann, helt plötsligt bara, sen jag slurpat i mig den sista droppen Heartwarming Yogite! Är dock inte helt hundra procent säker huruvida det var teet eller de kemikaliska ångorna som tog knäcken på förkylningen... Köpte i alla fall en sån ask och stressade vidare i metropolen, next stop Gamla Kyrkan. Och halleluja i kyrkan, så fint det är där! Glömde ta någon bild dessvärre. Dopet kommer att bli jättefint, Lollo hade ju turen att få en sån himla glad, empatisk och gullig präst med positiv energi i överflöd, nämligen "Präst-Annika"!

Så idag är jag alltså frisk! Idag blir det en milslång skidtur, "gamla hästvägen"-rundan. Vi har en slåttermyr halvvägs till Peuraure, och från den går det en gammal väg som ingen kör nuförtiden genom skogen och ner på Saggat. Den vägen användes till att köra hem höet från myren på första isföret. Vi har börjat köra upp den med ledprepareraren för att den är så himla fin att åka skidor på.

Ta mig iväg

Det är INTE kul att vara sjuk när det är bra före! Jag och Tjappe som just hade börjat storsatsa, suck. Ge mig sommarvindar och en solstol i några dagar, I need a break...


Idag, Jokkmokk!

Svaghet

Jaha. Jag kommer att köpa dessa nu. Fast jag inte får. Men, stackars sjuka sega jag som har genomlevt den här lååånga dagen utan att klaga alltför mycket, egentligen förtjänar jag väl dem? Eeeeh... klick? En liten kärleksgåva till mig själv? Ja?

You mean shopping for more useless crap isn't the meaning of life?

Hölycka

Har just haft besök från Kvikkjokk, som lovade mig ett par hundra kilo örtrikt, handslaget vallhö! Vilken lycka. Ett par hundra kilo örtrikt, handslaget vallhö är nämligen precis vad jag behöver! Nu behöver jag inte vara nervös för att höet inte ska räcka till i juni, nu klarar vi oss, tjoho! Är så glad att kunna mata mina hästar uteslutande med hö som är slaget inom ett par mils radie härifrån, ett magert och mineralrikt hö dessutom som passar deras isländska magar så väl.

Nybygget

Spana in vårt nya hus, det blir superfint! I den lobbyn, på fårskinnsfällarna vid de stora fönstrena, ska jag bosätta mig och dricka "chai latte" dagarna i ända...

Hard Rock Halleluja

Jag är en sån byfåne, har inte ens varit i Jokkmokk sen den 17 december. Men varför skulle jag behöva fara dit, jag har ju allt jag behöver här! Behöver vi handla är det bara att ringa till Konsum så skickar de varorna i banankartonger med bussen, vi bybor får fri frakt en gång i veckan, hur bra som helst! Men imorgon måste jag dit personligen. Jag har lyckats packa ihop alla möjliga ärenden och möten under eftermiddagen, så det blir späckat schema i storbyn! Hårklippning bland annat. Har just nu monsterlångt hår, till följd av ren snålhet. Känner mig som en gammal hårdrockare.

Och så ska jag på "inför-dop-möte" med darlo Louise, min blivande guddotter Nelly och prästen Annika! Var så länge sen jag var på ett dop så jag har glömt bort hur det brukar gå till. Det blir kul och intressant, inte minst såå spännande att se lilla Nelly som jag inte träffat sen hon var alldeles nyfödd!

Idag är jag sjuk dessvärre. TH har farit till Luleå för att ha jojkkonsert för en massa turister, så jag är home alone. Det blir nog en bokläsardag idag, zappar just nu mellan Sista boken från Finistère av Bodil Malmsten(jag kan verkligen rekommendera hennes blogg), Natten mellom dagene av Ailo Gaup och Vädermannen av Ulf Lundell... En salig blandning, verkligen! Ska försöka kurera mig med en massa ingefärsavkok och Echinacea så att jag är i form imorgon!

Skoavdragning

Jag svettas med hammare och tång.

En häst med en ängels tålamod.

Hjälpredorna, som tända små ljus.

Yes...

...I did it! Tog mig ut, och tur var väl det! Idag gick det jättebra. Vi åkte över Saggat, genom Änamusviken, genom Änamusskogen och över hela Änamussjön. Där började jag tänka att nej vad är det här, blir vi aldrig trötta idag? Vi tog en liten paus före vi vände hemåt, men vi var inte ens flåsiga, märkligt med tanke på att bara sträckan över Saggat har knäckt oss totalt de första dagarna. Det är nog den där "andra andningen" som har infunnit sig.

Dumma kamera, dethär var ju vackert i verkligheten! En strimma hopp över Sjellapuolta.

Åker och fotar, åker och fotar...
Stigen till Ett klick för skogen-skogen. Ni klickar väl?

När vi kom hem gick vi och matade hästarna. Girjjat har hittat ett ben på gården som hon envisas med att släpa med sig överallt, in till hästarna till och med...

Morrrr... liiiv mii alååååon....

Skäggiga damen är sugen på något saftigt.

Våndas

Sitter här och känner efter för mycket! Det är en strålande dag idag och i den bästa av världar skulle jag hoppa in i skidpjäxorna NU och sela Tjappe NU, men jag är sååå trött i kroppen! Har åkt skidor fyra dagar på raken och borde kanske vila, men det är ju så vackert ute och föret är jättebra! Hmmm, ska poppa lite musik och dricka en kopp te och oja mig lite. Sen får det banne mig vara färdigfjantat!

Årrenjarka Sunrise

Vy från min bro, klockan 09.56 idag.

Älgörts-mojito

Det drar ihop sig mot säsongsöppning i vår restaurang, sista säsongen i den gamla byggnaden. Vi knåpar ihop menyer och provsmakar nya rätter. Har fått den angenäma uppgiften att komponera en fördrink med älgörtsdricka. Tänker mig, hmm... iskross... en skvätt väldigt god mörk rom... lite lime... toppas med iskall älgörtsdricka? Måste provsmakas i alla fall!

Kära hemska vårsäsong, snart är den här. Bävar och ser fram emot den på samma gång. Älskar att servera och hatar att vara servitris. Hatar uppmärksamheten, avskyr alla slemmiga män, men gillar stämningen och folkblandningen; norskarna, finnarna, sheikerna, cheferna, tjejgängen, stammisarna och grabbarna från gruvan. Blir alltid lika paranoid och tror att folk följer efter mig, skyndar mig hem klockan ett och låser alla dörrar, håller hårt på mitt privatliv och mitt hem. Går ner fyra kilo varje säsong av stressen och allt spring. Det finns ingen bättre dag på året än första maj, när det helt plötsligt är tomt, tyst och stilla, solen strålar och skaren blänker! Åh, jag längtar redan dit...

Sånt här är gaj!

Hoppar på Johannas utmaning!

Regler för denna lista: Länka till den som utmanat dig/där du hittade listan, svara på frågorna, och (om du vill) utmana fem andra bloggare! Det kan också vara lämpligt att meddela dem att de är utmanade.

Tre yrken du drömde om när du var yngre?
1. Författare
2. Ört-forskare
3. Hästridare

Tre yrken du skulle vilja prova på?
1. Översättare
2. Fotograf
3. Silversmed

Tre yrken du inte skulle vilja ha?
1. Högstadielärare
2. Dagisfröken
3. Städerska

Tre språk du skulle vilja kunna?
1. Isländska, för det låter så sjukt coolt, he he!
2. Samiska
3. Franska

Tre länder du vill besöka (som du inte tidigare varit i), och varför?
1. Mongoliet. För där skulle jag rida runt och vara fascinerad dagarna i ända, he he.
2. Irland. Ridresa naturligtvis...
3. Skottland/Hebriderna/Shetlandsöarna/Färöarna. Men det är ju olika länder förstås.

Tre platser/områden i Sverige du skulle vilja besöka (som du inte tidigare varit på)?
1. Jormvattnet. Vill se deras hästar, stall och vikingahall!
2. Kommer bara på hästplatser, så nu slutar jag svara ;)
3.

Tre svenska platser/områden du varit på och vill återvända till?
1. Gotland.
2. Stockholm.
3. Hemligjaure

Tre platser i Sverige du skulle kunna tänka dig att flytta till?

1. Kuossaure
2. Peuraure
3. Hemligjaure

Tre talanger du önskar att du hade?
1. Kunna lära mig nya språk jättesnabbt!
2. Sjunga som en näktergal!
3. Spela nåt instrument.

Tre saker som alltid finns i ditt kylskåp?
1. Standardmjölk.
2. Cremefraiche. I'm nothing without min vitlökssås.
3. Blutsaft!

Tre hundraser du skulle vilja prova på/kan tänka dig att ha, som du inte har/har haft? (Endast för hundmänniskor eller wanna be’s.)
1. Landseer
2. Ovtjarka
3. Eurasier

Tre “saker” du önskar att du var bättre på än vad du redan är?
1. Rida, naturligtvis!
2. Läsa och skriva!
3. Att jag hade mer tålamod.

Tre (icke hundrelaterade) “ämnen” du skulle offra delar av din fritid för att lära dig mer om?
1. Sömnad. Är förjävla okvinnlig när det kommer till symaskiner.
2. Viner.
3. Fåglar. Är dålig på fåglar...

Tre saker du skulle köpa till dig själv om du hade 10.000:- “över”?
1. Ett bubbelbadkar.
2. En dator.
3. En bra kamera.

Utmanar
Hege och Lollo!

Nyspårat

Min svarta kompis som aldrig blir trött.

Kunde någon kamera göra Kassavare rättvisa idag, så var det i alla fall inte min.

Nu! Kanelte, amputerad blomma och världens bästa Bodil!

Astrologi-chock!

I vinter har jag genomgått en svår identitetskris. Eller snarare en astrologisk kris. Det var då jag kom över artiklar om "The True Zodiac" och "The 13th Sign", som hela min världsuppfattning rasade ihop!

Jag har alltid älskat att vara Skytt och identifierat mig till hundra procent med det soltecknet. Skytten är en optimistisk, rastlös och frihetsälskande typ. Den älskar att resa, uppleva nya platser och språk, dras ofta till djur och speciellt hästar och hundar. Jag i ett nötskal, har jag alltid tänkt! Jag har alltid varit intresserad av astrologi och har massor av böcker i ämnet... som jag nu tänker slänga bort, gaaah!

Det finns en liten detalj som astrologer hemlighållt, nämligen att det finns 13 soltecken i zodiaken istället för de allmänt kända 12. Kanske har det med vidskeplighet att göra, att siffran 12 var bättre än 13, vilket är ett kristet påfund. Alla konspirationsteoretiker som gillar böcker typ DaVinci-koden kan ju börja fundera... Solen går efter att ha belyst Skorpionen in i Ormbärarens tecken där den stannar i 19 dagar, innan den går in i Skyttens tecken. Denna Ormbärare, Ophiuchus, har av någon oförklarlig anledning sopats ut ur zodiaken. Tittar man på väldigt gamla målningar av zodiaken, så är Ormbäraren fortfarande där (Han nudisten som står med ena foten på Skorpionen som ser mer ut som en fästing, uppe till höger).


I alla fall innebär detta en förskjutning i hela Zodiaken. Jättemånga människor är inte det tecken som de tror att de är, utan få se nu... det tecken som kommer före det. Har man haft svårt att identfiera sig med sitt tecken, så kan detta vara orsaken!

Skulle detta bli allmän kännedom så skulle det ju förmodligen bli en stor skandal och hela astrologin skulle troligen förkastas, och det skulle bli synd om många människor som haft glädje av astrologi och läst sitt horoskop regelbundet! Tro vad du vill om detta men spana gärna in vad som "egentligen" är ditt soltecken och se om det har något att säga dig...

Här är "The actual true Zodiac".

1. ARIES = APRIL 19 - MAY 13
2. TAURUS = MAY 14 - JUNE 19
3. GEMINI = JUNE 20 - JULY 20
4. CANCER = JULY 21 - AUG 9
5. LEO = AUGUST 10 - SEPTEMBER 15
6. VIRGO = SEPTEMBER 16 - OCTOBER 30
7. LIBRA = OCTOBER 31 - NOVEMBER 22
8. SCORPIO = NOVEMBER 23 - NOVEMBER 29
9. OPHIUCHUS = NOVEMBER 30 - DECEMBER 17
10. SAGITTARIUS = DECEMBER 18 - JANUARY 18
11. CAPRICORN = JANUARY 19 - FEBRUARY 15
12. AQUARIUS = FEBRUARY 16 - MARCH 11
13. PISCES = MARCH 12 - APRIL 18

Kom tillbaks!

Buhuu, sitter här och är nostalgisk. Vilka otroligt fina hästar jag har haft! Vill ha tillbaks hela högen, nu genast!

Höfði frá Tungu, DÖD och Glampi frá Höskuldsstöðum, SÅLD

Bassi frá Syðsta-Ósi, SÅLD

...plus en vacker ung silverhäst som hette Kópur som jag inte just hann mer än att köpa, än mindre ta någon bild av, innan han travade in i morgonglöden, suck...

Sånt är livet med hästarna, man möts och man skiljs, det är sällan enkla beslut. Ibland tar ödet över och man skiljs åt förr än man kunde ana. Och det är alltid lika svårt att acceptera! Höfði som var en riktigt, riktigt speciell trollhäst dog hastigt i en mystisk magsjukdom som veterinären inte visste vad det var. Vackra Kópur fick benet avsparkat. Jobbigt, snopet och sjukt frustrerande!

Ska lugna ner mig lite och gå och sko av Kengála en sko, min favoritsysselsättning, hrm!

och skönhetspriset går till...

Puppy in training

Idag har jag varit och åkt skidor på sjön, först med Čahppe, det gick superbra! Han är ledarhund så han vet var skåpet ska stå, kan höger, vänster, stanna och han håller alltid linan sträckt. Det gick så fort så jag hann inte ens ta nån bild, he he. Efter den lyckade turen tänkte jag ta ut Čebu, en extremt energisk pöjk som behöver all extra motion han kan få. Han går jättebra i spannet och drar som en häst. Men han är dessvärre inte van att fara iväg själv utan alla andra hundar, så det blev lite komplikationer i början... Först sprang han bara bredvid mig och gav mig väldigt misstänksamma blickar, som att jag utsatte honom för nåt skumt practical joke, sen sprang han in i mig och blev jätterädd! Då blev det tvärstopp.

Čebu har fått hjärnan överhettad.

Čebu är en liten bejbis.

Men tillslut fattade han galoppen!

Nu har jag stretchat och druckit te, och fått ett telefonsamtal med löfte om en semla från Jokkmokk! Happy days!

Wild & free just like me

Mina hästar lever utomhus året runt, i en stor och fin vall- och skogshage med milsvid utsikt från kullens högsta punkt. Vi har hagat in dem med delvis eltråd och delvis träbalkar. Men saken är den att denna hage enbart uppfattas som en teoretisk avgränsning av mina kära fålar. Herregud, de är byggda av 350 kilo muskler var, vill de fara nånstans, så far de. Och inget litet fjantsnöre med några små fjantstötar i kan stoppa dem!

Problemet är egentligen Thytur. Han har alltid varit en extremt tålig och obrydd typ, på gott och ont naturligtvis. Redan när han var liten lärde han sig att krypa ut ur staketet, mellan eltrådarna, och han blev mer och mer van vid elstötar. Nu kan han stå och luta sig fram över tråden utan att reagera. Och med hela hans tyngd på tråden, så släpper tillslut något fäste eller så knäcks rentav nån stolpe. Och så knallar han ut, med sina damer i släptåg.

Såhär gör de oftast när de inte får sin mat i tid, om de fått vänta en timme för länge. De ger helt enkelt upp hoppet på människorna och tar saken i egna hovar, för de här hästarna har en sån hemskt stark instinkt att klara sig själva och hitta sin egen mat. Alltså, jag tycker egentligen att det är bra att de är tuffa och självständiga, men jag är så less på att laga staket och skarva trådar!

"Tänker du mata mig? Bäst för dig att du matar mig!"

I november var jag och syster och hälsade på våra polare i Uppsala och jag hade lämnat TH att mata hästarna. Jag hade skrivit en hemskt tydlig tidtabell över rutinerna och tjatat om hur viktigt det är att hålla tiden. Men, suck... Jag tror att klockan var över elva på kvällen när jag ringde och hörde om han hade varit och gett dem kvällsmat. Nää! Men han skulle ju juuust gå och göra det. Ja skynda dig då, för nu är du försenad! Fem minuter senare ringer han upp och säger att staketet är rivet och hästarna är borta. Spåren leder ut på vägen och mot Kvikkjokk... Han fick vackert hämta en hink kraftfoder, en grimma och ett grimskaft och starta fyrhjulingen. Han fick köra efter deras spår i fyra kilometer innan han hann upp dem, de hade stannat när de hörde ljudet av fyrhjulingen, för det ljudet betyder "mat!"... Så satte han grimman på ett av stona och körde hem, de andra töltade så fint efter. Sedan dess har till och med TH förstått vikten av att hålla tiden, ha ha!

Ytliga begär

Varje dag sitter jag här och tänker "INTE skriva om tingeltangel! INTE skriva om tingeltangel!". Men nu släpper jag på spärren. Grejen är den att ju pankare jag blir, desto mer drömmer jag om att köpa saker. Jag kan flumma runt hur länge som helst i webshoppar och lägga saker i varukorgen. Smycken, tavlor, teer, krukor, kläder, krämer, ja vad som helst som är vackert eller luktar gott. Själva klicket på "Köp"-knappen är oftast fullständigt tillfredsställande, sen surfar jag bara vidare till en ny affär.

Just nu är jag riktigt pank och riktigt besatt vid tanken att ha de här örhängena från TIMI Collection i min ägo. Tyvärr så är de i grön Jade och det har jag lärt mig på Nya Zeeland att det betyder stor olycka att köpa till sig själv. Får man däremot en jadesten i gåva, så för den lycka med sig. Så jag får önska mig dem i present av SnålGubben, ha ha!
Men sedan när jag väl får en lön, då är det här köp-behovet som bortblåst, och jag är definitivt som snålast när jag har som mest pengar...

"Hur kan det komma sig att människor som förstår sig på att roa sig aldrig har pengar medan den som har pengar aldrig förstår att roa sig?"

Tack, hjälp och godnatt.

Har just varit i granngården och mätt mitt blodtryck. Det är nu 105/63, vilket är mycket bättre än förut! Kan dock tänka mig att ha ännu högre blodtryck så att hjärnan riktigt kommer igång.

En som definitivt inte behöver något högre blodtryck, eller att vara högare på något sätt, är min kära syster som ikväll har knaprat i sig tre tabletter rosenrot. Hon satt och vinglade på en stol vid köksbordet och skrattade så att tårarna sprutade, och hickade ur sig att "det är glädjetååårar". Hennes blodtryck var 130/70, på tok för högt för henne. Hmm, hade ingen aning om att rosenrot hade en sådan... potential.

Friday night fever här ute i bushen med andra ord.

Morgonrutiner

Att ha hästar och hundar är att leva med vane-faschister. Varje morgon vill de ha exakt samma procedur. Svamlar man till det och gör något ovanligt, så ser de helt förstörda ut. Våra inne-hundar Tjappe och Girjjat kommer och väcker mig samma tid varje morgon, jag klär på mig, de står och tittar på. Jag knipsar på Tjappe kopplet på exakt samma plats i hallen och vi går ut i samma ordning. Hundarna pissar på samma platser på vägen till hästhagen och jag hakar fast Tjappes koppel på samma stolpe.


Hästarna kommer gående och Girjjat spinger alltid och möter dem halvvägs. Jag ger hästarna hö, går tillbaks till Tjappe, vi går alla till hästarnas vattentunna, krossar isen, går in i garaget och hämtar en hink vatten, och fyller på. Hela tiden går hundarna framför mig med svansarna viftande, och verkar så otroligt nöjda med att de vet exakt vad vi ska göra. Sen när vi är klara, så säger jag alltid "Jepp jepp! Nu går vi in!" och så springer Girjjat i full fart till dörren och står och väntar på mig och Tjappe.


När vi kommer in tar jag av Tjappe kopplet, klär av mig, och så springer hundarna till sina matskålar och viftar på svansen. De får sin frukost, jag går och slår på vattenkokaren, slår på datorn, gör mitt te, och sen sitter jag här och läser mina bloggar, nyheter, kollar mailen. Hundarna kommer och lägger sig vid min stol när de har ätit färdigt. Sen är det frid och fröjd i 4 timmar, då -pling!- är hundarna programmerade på att gå ut och mata hästarna igen. And this goes on and on and on...

Jorden om natten

Eldar och eldar, det var bara 19 grader härinne när jag vaknade i morse. Måste komma upp i min trivseltemp, 26 grader, ha ha! Ute är det -28c at the mo.

Rimfrostiga hästar äter lunch.


Måste visa förresten, den här kartan är så himla vacker. Den får mig att drömma mig bort. Har haft den när jag bodde hos mina föräldrar, men den har försvunnit. Ska köpa en ny så fort det dyker upp pengar.


Nej, det är ju förstås aldrig natt överallt på jorden samtidigt.

Tallarna behöver DIG!

Det går dessvärre lite trögt för Ett klick för skogen just nu. De behöver samla in 7 miljoner kronor till i mars månad, annars går gammelskogen i Verle utanför Göteborg till avverkning. De har bara fått in ca 2 miljoner till idag, så de behöver många nya klickare på sin hemsida! Det är gratis att klicka och tar bara en sekund, så hjälp hemskt gärna till!


Ett klick för skogen ligger mig väldigt varmt om hjärtat sedan de räddade Änamusskogen på andra sidan sjön här från avverkning 2006.

Längtans rosa blomma

Julens amaryllis bjuder på ett extranummer, och snart slår en till sån här skönhet ut...


En stor happening i vårt lilla hus, ha ha! Än så länge är den ganska anonym, men det är inte många dagar kvar... Den får stå och försöka pigga upp Olivträdet, som har stora vinterdeppen.

En som vet vad man menar

På MSN

Jag: du, vad heter den där fjortislåten?
Syster: hur går den?
Jag: duppi-duppi
Syster: uffie-first love

Kockande

Idag var mama i Jmk City, så jag fick laga lunch till alla byggargubbarna. (Vi bygger ju en ny restaurang här, för de som inte vet.) Det är ett rent nöje, för de här gubbsen är så glada och snälla och tacksamma för minsta lilla. När jag stod där och vevade i köttfärssåsen tänkte jag på min mormor, som bara var 18 år när hon arbetade som kocka i en skogshuggarkoja en hel vinter. Ingen el, inget rinnande vatten. Piteflicka som hon var kokade hon mycket palt åt gubbarna. På natten fick hon låsa in sig i sin lilla kammare där i kojan. Herregud, det var verkligen andra bullar det.

Måste visa hur det ser ut när gubbarna far tillbaks till bygget, det är ju för sött! Som barnen från Frostmofjället, ha ha!

Hej vad det går! Notera spaghettin som min kära syster lagt på taket till fågelhuset, ha ha...

Dagens svängom

Kom just in från skogen. Red Kría, det är -23 och lagom frostigt för mular och mössor...


Kría frá Bjargi, född 1998 på en hemskt liten gård på Island. Senast jag kollade så var hon den enda nu levande hästen som kommer "frá Bjargi". Har tyvärr så gott som okänd härstamning dessutom, vilket är tämligen ovanligt för islänningar! En riktig byfånehäst med andra ord, ha ha!

Räddad av roten!

Jag har varit så himla glad och pigg de senaste dagarna! Saken är att jag inte har varit det på länge. Inte deprimerad, men allmänt seg, trött, trögtänkt och svimmel. Mitt blodtryck har nämligen varit väldigt lågt de senaste åren. Det hade jag väl aldrig kunnat räkna ut själv, om inte mama köpte en så där blodtrycksmätare för hemmabruk. Mitt blodtryck var bara typ 93/56, det är rätt så lågt!

Men doktorn sa att det bara är bra och skonsamt för kroppen att gå med lågt blodtryck, och inte farligt alls. Jaha! Men hur kul är det att gå runt och vara yr hela dagarna, ha svårt att fixera blicken, måsta läsa om varje mening minst två gånger för att man alls ska förstå vad som står? Det kändes inte kul alls, jag var så himla less. Jag lever hellre 80 år med normalt blodtryck än 110 år som en dumskalle. Tänkte ringa till doktorn och beklaga mig igen efter jul.

Men då fick jag ett paket med rosenrot-piller av mormor i julklapp. Hon var tvungen att sluta äta dem, för hon hade fått så högt blodtryck av dem! Tack tack tack alla goda krafter och mormor som sammanförde mig och Rosenroten! Jag har nu ätit rosenrot i 12 dagar och känner mig redan mycket mer levande. Jag kan läsa normalt nu, är mer närvarande och har mer energi och idéer. Säkert därför jag börjat blogga också, ha ha! Ska gå till mama ikväll och mäta blodtrycket, får väl se om det har hänt något på riktigt, eller om det bara är den berömda placebo-effekten som har kickat in!


Och hela tiden har du stått och fnissat i min blomstrerabatt, din luring!

Drömresa no:1

Det är fem grader varmt och det rinner från taken. Hästarna halkar runt i hagen och hundarna ligger och tjurar i sina kojor. Nä, nu vill jag bara fara härifrån. Helst till Mongoliet. Där kanske de har vinter nu?

Har alltid drömt om att fara på en långritt i Mongoliet, kanske blir det i år?

Stolthet

Idag har jag ridit min 4-årige Thytur för första gången utanför hagen, och utom synhåll från de andra hästarna. Jag har tidigare i somras vant honom vid tränset, suttit på honom, lärt honom att svänga, och det viktigaste av allt, att stanna! Och han har inte glömt en enda sak som jag lärt honom, trots att det gått flera månader! "Hästminne" kallas det, tror jag...

Jag satt barbacka på honom och jag red honom runt ett varv runt på byavägen. Hela ridturen tog väl knappast mer än 4-5 minuter, men det är så man börjar med unghästar, en liten, liten bit åt gången. Thytur känns så stark och stabil att sitta på, han är så lugn och förståndig, och jag är så otroligt stolt!

Samtidigt blir jag full av vördnad för denna fantastiska hästras, och för de kunniga människor på Island som under mer än 1000 år har avlat fram dess otroliga psyke.

Ska garanterat få någon att fota nästa gång det beger sig, glömde ju det idag! Synd, hade verkligen velat ha bilder på denna händelse! Det kanske inte låter som någon big deal, men det är det verkligen för mig, eftersom jag har haft Thytur hos mig sedan han bara var 1 år, en busig liten köttbulle med mohikanfrilla.



Nej, nu var jag elak! Han var ju snygg redan då.

Frid

Min meditation, ridningen. Det är bara på hästryggen som jag klarar att släppa alla tankar och vara fullständigt närvarande. Utan mina hästar och det lugn som de ger mig, skulle jag vara någon helt annanstans. Både i världen och i själen.


På ridtur i skymningen.

G´day mate!

Nu är det nollgradigt och rinner från taken igen, perkele! Jobbigt att ha en livsstil som är så beroende av vädret och föret. Kanske man skulle flytta till Jokkmokk och skaffa sig ett riktigt jobb och börja rida i ridhuset, ha ha!

Men än har det inte hunnit bli halt och skrapigt igen, så idag har vi kört en dagstur norrut med hundarna och en supertrevlig svensk-australisk familj, eldat, stekt suovas och mysit. En av de stora privilegierna med att leva i turistsvängen är ju alla dessa intressanta människor som man träffar hela tiden! Önskar att jag hade en bättre kamera så jag kunde lägga ut fina bilder, tyvärr så får jag nöja mig med min väldigt crappy mobilkamera tills det ljusnar på pengafronten...


Paus vid Bänka Njunnje.

IG i tånghantering!

Igårkväll var jag tvungen att ta av en sko från Krías framfot, hon har tappat den andra på något hemligt ställe i skogen, så då är det bara att sko av helt och vänta på hovslagaren. Och är det något jag är VÄLDIGT dålig på, så är det att hantera verktyg, suck...


Värdelös på att spika, och på att hantera en tång med en hand. Det tog nästan 20 minuter för mig att få ut den där jädrans skon! Men så satt skon riktigt hårt också, hovslagaren slår alltid en extra söm (hovspik) på mina hästar för att vi bor så långt bort... Tur att Kría är snäll i alla fall. Men oj så less hon blev på mig, ha ha, hon suckade riktigt överdrivet djupt och gav mig uppgivna blickar.

Funderar ibland på att sluta med skor och ha hästarna barfota året om, det blir ju lite billigare och besparar mig endel besvär. Men utan skor med rejäla broddar så går det inte att rida där det finns risk för halka, typ på vägar, och det vore tråkigt!

Quickjocks församling

Har suttit och läst igenom 1890 års folkräkning i Kvikkjokks församling. Där kan jag läsa namnen på mina Mannberg-förfäder här i Årrenjarka, och på Kvikkjokksbornas förfäder. Inget nytt direkt, jag har en flitig moder som har släktforskat grundligt över hela älvdalens släktskap tillbaks till slutet av 1600-talet då de första nybyggarna, däribland Mannbergarna, kom till Kvikkjokk.

Till Kvikkjokks församling räknades då även Sirkas och Tuorpons "lappbyar", som det står. Det som verkligen var gripande var att se alla dessa gamla släktnamn som såvitt jag vet har gått ur tiden. Har då aldrig förut hört talas om efternamn som Fidna, Malla, Panto, Segal, Tjagge, Jomik, Parrak, Abril, Kirtsa, Påggå, Pånja, Silpa, Huljo, Julkus eller Pärta. I vissa fall kanske det bara var ett par familjer som delade samma namn, och då räckte det ju med att det kanske bara föddes döttrar, eller att sönerna förblev ungkarlar, för att namnet skulle bli ett minne blott.

Lustiga titlar en del personer hade. "Fjellapp", "hemmansegare", "arbeterska" och "fattighjon" kan man ju räkna ut innebörden av, men vad menades med att vara en "lös piga" eller en "lös fjellappdräng"? Kanske att man arbetade för flera olika och inte bara för en och samma hela tiden.

Nej nu ska jag gå och äta lunch hos moderskeppet. Jag tror det bjuds på stekt löja idag, gott!

Hemkomna

Jag och Kengála efter ridturen igår. Vi galopperade i snön, klättrade uppför barblåsta skogsbackar, trippade över isen och gnäggade åt renarna. Nu ska jag fortsätta mitt 1800-talsforskande på folkarkivet... foark.umu.se i think...

The Moon

Har hittat en helt livsfarlig sida, Easyart.se. Tur att jag är helt pank så att jag inte ens behöver fundera på att beställa något... Högst upp på önskelistan är denna vackra och hemlighetsfulla dam, The Moon av Alphonse Mucha.

En vacker dag

Kom just in från ridtur med min allra käraste Kengála. Har inte ridit på länge nu när det har varit så halkigt! Så Kengála var så himla glad och tacksam när hon äntligen fick komma ut ut hagen. Red barbacka, som vanligt, det är ju det allra skönaste nu på vintern när sadlar bara känns kallt och stelt och onödigt. Mamma var ute på promenad med Freja och hon tog kort på oss med sin fina kamera, ska gå dit senare och se om det blev nån fin bild!

Före det så hjälpte jag min käre gubbe med att sätta ihop ett 14-spann till en turisttur, en tysk familj som säkert fick en superfin tur idag upp mot fjällkanten. De har inte kommit tillbaks än. Det var alldeles rosa på fjällen idag, så vackert.

Ikväll bjuder vi mor och far på renkok, namnam det ska bli så gott! Fast vi tjuvstartade igårkväll och kokade några märgben till kvällsfika, he he...

Återkommer med bild på mig och Kengis!

Björkeld, renkött och nybakt bröd

En snabb rapport mellan brödbaken! Bakar små grova rundstycken med olivolja och lite honung, brukar bli jättegoda. Eldar i vår Tulikivi (finsk täljstenskamin) också så tempen i köket stiger! Men det är skönt när det är under -20c ute.

Igår var vi och köpte en matren i Pajkasviken, ca 2 mil härifrån. Så nu ligger en stor renkropp här på köksbordet och tinar och väntar på att få ryggen ledad. Längtar efter renkok och märgben!

Mamma ska bjuda på palt ikväll. Hon ringde tidigare och bjöd oss och berättde att hon släktforskat fram att vi är släkt med arjeplogssamer på morfars sida, nåt som vi inte vetat tidigare. Släktforskning är ju så himla intressant!

Oops måste springa till ugnen.

Fjantvinter!

Det går ju inte att göra något på det här jädrans isföret, inte åka skidor för då halkar jag och har sönder mina redan nog plågade knän, inte köra hundarna för då river de upp tassarna. Jag som blev så glad igår när jag såg på väderprognosen, ojoj det skulle ju bli snö och minus femton och säkert lite storm också, ojoj, riktigt vinterväder. Och så vaknar man i morse till -0,9c, inte ett snömoln i sikte och en lätt liten sommarbris som susar i tallkronorna... suck!

Tidigare i december hade vi några kalla dagar och rikligt snöande, ja det kändes så lovande! Man tänkte global warming, vaddå? Här är Thytur som äter kvällsmat i -30c.

Bloggpremiär!

Jaha, nu har till och med jag fallit i den här fällan! Så kan det gå, men jag måste göra något konstruktivt också såhär i turist-lågsäsongen, annars är det bara ett evigt runtflummande med djuren dagarna i ända!

Här kommer jag att skriva om inridningen av min 4-åriga islänning Thytur, och om en massa annat som har med hästar och hundar att göra... För herregud, det händer ju så många små konstiga saker hela tiden när man umgås med djur dygnet runt! Börjar de prata med mig en vacker dag, så lär jag inte bli alltför förvånad.

Mitt nyårslöfte i år är att börja skriva dagbok, och det har jag gjort också (alltså, en riktig, hemlig dagbok gjord av papper och kartong), och att åka mycket mer skidor än i fjol (vilket inte borde bli alltför svårt, ha ha), samt att dricka mindre vin och te... Denna blogg är däremot inget löfte utan jag håller på så länge jag tycker det är gaj!

Nu ska jag ta på pannlampan och gå ut och inspektera hästhagen, som jag misstänker är trasig på något sätt. Hur kan annars renarna ha tagit sig in och stått och skitit och förmodligen dreglat en hel del utanför min timotejdoftande hölada? Det är en hel renhjord på drift här i byn just nu, förra natten låg några stycken till och med och sov fem meter bakom hundgården där våra 14 huskys bor. De verkar då inte ha någon överdriven respekt för ylande hundar, om man säger så! Hästarna tycker att det är obehagligt på natten när det knakar och tassar runt överallt, så de står högst upp på sin kulle och spanar åt varsitt håll.

Det är -25c nu och en disig liten halo runt månhalvan.